Uncategorised

Färöarna norrut med bil

Hyrde bil och körde norrut över bron till Eysturoy, dvs Österön.

Fortsatte till det lilla samhället Gjogv alldeles i norra ändan av ön.

Snabb lunch på en bensinstation i Skalabotn.

Körde till Leirvik på öns östra sida.

Mot Färöarna, Torshavn

Onsdag 11.6

start kl 6 och riktning mot Färöarna är nordväst

prognosen utlovar sydostlig vind, dvs det blir plattläns

vinden ökar på morgonen till 8-10 och imorgon kan det blåsa 12 m/s

vi borde vara framme i Torshavn imorgon torsdag på kvällen

Torsdag 12.6

Vinden in från Sydost 8-12 och i byarna upp till 14 m/s.

Gooswing segling, dvs inget storsegel men två försegel utspirade med spinnu boomar åt var sida.

totalt 215nm på 35 timmar

tog iland i en skyddad hamn i Torshavn kl 16:30

dusch och el från bryggan, nu söker vi efter en restaurang

Shetland

Söndag 8.6

Start med hyrbilen mot nordväst

Parkerade bilen vid fyren och promenerade ett stycke.

bilfärd från Lerwick till Eshaness fyr

Lerwick

Hyrde en bil och körde på lördagen den 7.6 söderut till sydspetsen av Mainland – ön.

Fina vyer, grönt överallt. Massor med lamm betar gräset så ingen växtlighet högra en några decimeter högt. Sällsynt med buskar och inga träd.

Massor med fåglar häckar på de branta klippväggarna. Såg bland annat spov, tretåig mås, sillgrissla och lunnefåglar.

Besökte den gamla fyren uppe på berget.

Middag på fransk restaurang på Commercial street i Lerwick.

Stadens namn härstammar direkt från norska och betyder lerig vik, dvs. Lerviken. De lokala pratar en intressant dialekt som är svår att förstå när de pratar med varandra.

Melina nästlängs ut till höger
Norskt vikingaskepp till ankars utanför vår hamn.
Lunnefåglar

Lerwick, Shetland

Skudeneshavn på torsdag morgon.

Ilkka och jag steg upp kl 3:30 och gjorde oss och båten klar för avfärd.

kl 4:05 kastade vi loss och i skydd av öarna hissade vi storseglet upp till 2:a revmärket.

Körde söder om öarna och en timme senare kunde vi ta nordvästlig kurs rakt mot Shetland.

Måndagens friska vind med byar över 20 m/s hade rivit upp en rätt gropig sjö på Nordatlanten.

Hissade kutterseglet i den sydliga vinden som hela dagen hade en vindstyrka mellan 8-12 m/s (byvindar upp till 15 m/s).

Gjorde flera segelbyten melllan kutter och genua. Enkla manövrar då vi kan använda båtens enda el-winsch till att rull in seglet och sedan dra ut det andra.

Det gropiga havet gjord att alla i besättningen kände av en lätt sjösjuka och maten inte riktigt smakade. Smörgåsar på dagen och ravioli kokade vi på kvällen.

Solen tittade ställvis fram och endast en kort regnskur sent på kvällen.

På natten hade vi en timmes vaktturer. Seglade förbi flera oljeplattformer på tryggt avstånd, annars gansks glest med båtar på havet.

Fredag

På kvällen och natten till fredag vred vinden mot sydväst och efter midnatt avtog vinden först till 7-8 m/s. Kaptenen startade motorn efter ca 20 timmar segling och vi fortsatte ”hybrid” dvs. med motor, storsegel och full genua. Detta för att kunna hålla en fart på över 6 knop och hinna i hamn på fredag kväll.

Så här i juni på dessa breddgrader blir det inte mörkt på natten, solen går ner lite före 23 och stiger upp lite efter kl 4. ljust på himlen hela tiden.

Vi korsade Greenwich 0-meridian före Shetland och kom in på den västliga delen av jorden.

Kl 15 lokal tid körde vi in i hamnen i Lerwick efter ca 36 timmar på havet. Gränsbevakningen gav per telefon tillstånd att ta ner Q-flaggan (Karantän-flaggan) ch vi fick lov att gå iland.

Besökte den lokala baren och åt sedan middag på båten eftersom alla de lokala restaurangerna var fullbokade såhär på en fredag kväll.

Skudeneshavn

Bunkrade lite mat från butiken och tog en snabb promenad till gamla stan i Stavanger.

Norska gränspolisen kom till båten och kollade våra pass före avfärden västerut. Salladslunch på degen och sedan kastade vi loss från hamnen i Stavanger.

Kurs nordväst mot Karmøya och hamnen Skudeneshavn på öns södra sida.

Sydlig vind 8-10 m/s och en del sjö från gårdagens friska vind.

20 sjömil senare körde vi in i den långa och trånga kanalen in i den skyddade hamnen.

Imorgon blir det tidig avfärd mot Lerwick på Shetland.

Skudeneshavn

Stavanger

Promenad i de smala gränderna i Stavanger. Idag blir vi kvar i hamnen. Ute på havet blåser det sydlig vind 10-12 m/s och i byarna upp till 20 m/s.

Köpte Kveitans fisk-fileer från Fisketorget för kvällens middag.

Besökte Oljemuseet på eftermiddagen. sedan började regnet som öste ner – trevligt att sitta inne i båten när vinden viner i masten.

Seglats Stavanger, shetland, Färöarna

Jag flyger till Stavanger den 2.6.2025 och stiger ombord på s/y Melina (Malö 43).

Ombord på båten är vår kapten Kapu- Ilkka, samt som besättning Jari, Ilkka och jag.

Vi skall segla från Stavanger i Norge, först till Shetland-öarna som tillhör Storbritannien. Det är ca 230 nm från Stavanger till Lerwick, som är huvudstaden.

Seglatsen fortsätter mot Färöarna som tillhör Danmark. Avståndet är ca 210 sjömil till Torshavn.

Men först lite segling i Norge.

Shetlands flagga:

Färöarnas flagga

Data från Wikipedia om Shetland: 

Shetlandsöarna är en skotsk ögrupp och kommun (tidigare ett grevskap och en region) belägen på gränsen mellan Nordsjön och Atlanten, nordöst om Storbritannien; mellan OrkneyöarnaFäröarna och Norge. Ytan är 1 467 km².

Den största ön heter Mainland, där också huvudorten Lerwick ligger. Shetland erövrades på 800-talet av norska vikingar som kallade öarna Hjaltland. Trots att Skottland övertog styret av ögruppen 1472, levde det nordiska språket (kallat norn) kvar till in på 1800-talets början. Dialekten på Shetland är fortfarande starkt präglad i tonfall och ordförråd av det nordiska inflytandet.[3]

Till Shetland kommer man med färja från Skottland eller Orkney. Regelbundna flygningar finns även från AberdeenEdinburgh och Glasgow.

 

Shetlandsöarnas flagga

 

Shetlandsöarna

 

Öarna

[redigera | redigera wikitext]

Ögruppen består av 15 bebodda och 85 obebodda öar som sträcker sig 150 km från nord till syd och 75 km från öst till väst.

Förutom Mainland finns det bland annat följande öar:

 

Data från Wikipedia om Färöarna

Färöarna (färöiskaFøroyardanskaFærøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark. Den består av de 18 huvudsakliga öarna, av vilka 16 är bebodda, samt närmare 800 mindre kobbar och skär. I maj 2023 uppgick befolkningen till 54 503 personer.[2] Huvudstad är Tórshavn.

Ögruppen är belägen 320 km nordväst om Brittiska öarna, och halvvägs mellan Norge (580 km) och Island (430 km). Ytan uppgår till 1 399 km2, med 1 117 km kust.

De tre riksdelarna Färöarna, Grönland och egentliga Danmark ingår i Det Danske Rigsfællesskab (den danska riksgemenskapen), och utgör tillsammans kungariket Danmark. Färöarna har varit under danskt styre sedan 1380, men har sedan 1948 haft ett betydande inre självstyre som idag bland annat omfattar handel, utbildning, forskning samt havs- och fiskefrågor inom en särskilt utpekad havszon runt öarna. Sedan 2005 finns också en lista med politiska ansvarsområden som ska överföras till Färöarna vid en senare tidpunkt. Konstitutionella frågor, medborgarskap, högsta domstolen, utrikespolitik, säkerhets- och försvarspolitik samt valuta- och penningpolitik ska dock även framgent styras av det danska Folketinget.[3][4]

Ekonomin är liten och handelsberoende, kretsar kring fiske och största handelspartner är DanmarkNorgeTyskland och Ryssland; 56 % av all handel är med Europeiska unionen. Även turism är en viktig näringsgren. När Danmark blev medlem i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973 valde Färöarna att stå utanför, och kunde på så sätt behålla kontrollen över landets fiskerättigheter. Det förhållandet bestod efter att EEG ombildats till Europeiska unionen. Färöarna och Grönland är dock territorier associerade med Europeiska unionen och har frihandelsavtal med varandra, Island och EU. Landet inledde sin egen frimärksutgivning 1 april 1976.

Färöarnas nationaldag infaller den 29 juli (Olofsdagen). Färöarnas flagga har varit i bruk sedan 1931 och blev officiell 1948. Från 2016 har den färöiska flaggan tagit över den danska flaggans officiella plats vid alla offentliga byggnader på Färöarna.[5]


Öarna

Färöarna består av 18 öar:

  • Borðoy är den största av de nordliga öarna (Norðoyar) och arean är cirka 95 km². Här ligger Färöarnas näst största stad Klaksvík som har cirka 5 000 invånare. Förutom Klaksvík finns det sju andra tätorter på ön: NorðoyriÁnirnarÁrnafjørðurStrondNorðtoftirDepil och Norðdepil.
  • Eysturoy, den näst största ön, med en area på cirka 286,3 km². År 2002 bodde det totalt 10 586 personer på ön i tätorter som Fuglafjørður i norr och i kommunerna Runavíkar och Nes.
  • Fugloy är en av de sex nordliga öarna, år 2002 hade ön totalt endast 45 invånare.
  • Hestur är en liten ö på 6,1 km² och har 43 invånare.
  • Kalsoy har 147 invånare och är en av de sex nordliga öarna.
  • Koltur har endast två invånare och en area på 2,5 km².
  • Kunoy är en av Nordöarna och har 134 invånare och en area på 35,5 km².
  • Lítla Dímun är den minsta ön i Färöarna med en area på mindre än 1 km². Ön är den enda som är obebodd.
  • Mykines är den västligaste ön. Ön har 11 bofasta invånare och en area på 10,3 km².
  • Nólsoy är en ö som endast har en ort, Nólsoy. Alla de 268 som bor på ön bor i orten. Ön har en area på 10,3 km².
  • Sandoy, den femte största ön med en area på 112,1 km² och 1 393 invånare.
  • Skúvoy, med en area på 10 km² och 57 invånare.
  • Stóra Dímun har endast två invånare och en area på 2,5 km².
  • Streymoy är huvudön på Färöarna, huvudstaden Tórshavn och staden Vestmanna ligger på denna ön. Totalt har ön cirka 21 500 invånare och en area på 373,5 km².
  • Suðuroy är den sydligaste ön i Färöarna; 163,7 km² stor. Totalt bor det omkring 5 041 personer på ön, främst i orterna SumbaPorkeriHvalba samt Tvøroyri.
  • Svínoy är en av de sex nordöarna, år 2004 bodde det 73 personer på ön och ön har en area på 27,1 km².
  • Vágar är den tredje största ön på Färöarna. Det är även på ön Vágar som flygplatsen Vágar flygplats finns. Ön har en area på 177,6 km² och totalt omkring 2 800 invånare.
  • Viðoy är den näst största ön av de sex som ingår i Norðoyar. Ön har en area på 41 km² och 617 invånare.